Författare/Redaktör Elisabet Omsen, 2018
 
Ett vitt sken lägger sig som en hinna över mina ögon. Jag ser ingenting. Ändå springer jag allt vad jag kan och någonstans hör jag min dotter som skriker. Det är fredagen den 19 september 1997 och mitt ansikte är täckt med en frätande syra. Attacken är min exmans hämnd för att jag vill leva mitt liv i frihet.
 
Efter 18 år av misshandel begärde jag skilsmässa från min make. Han svarade med att kasta syra över mig. Om inte  han fick äga mig, skulle inte någon annan man heller få  njuta av min skönhet. Motivet i handlingen är själva  grundkodexen i hedersideologin: ägandet och kontrollen  av kvinnors kroppar och sexualitet.
    När Iranska riksförbundet i Sverige inte ville hjälpa mig på grund av att jag uttalat mig i media, svor jag på att ingen någonsin mer skulle få tysta mig. Att väcka debatt och off- entligt prata om kvinnors livsvillkor är min drivkraft. Som ordförande för föreningen Kvinnors Rätt kan jag göra frågan om förtryck och våld i hederns namn större än min personliga berättelse och placera in den i en politisk och samhällelig kontext. Med mitt arbete vill jag visa att jämställdhet och jämlikhet i Sverige inte, som vissa bakåtsträvare vill hävda, är likställt med omoral och kvinnors diktatur.
    Mycket har genom åren sagts och skrivits om mig som person. Det här är min berättelse, som jag minns det.