Birgitta Wireen, 2019. 

 

”Eftersom vi nu en gång måste dö, föredrar jag att göra det på en väg, 

någonstans ute på stäppen med den vackra himlen ovanför mitt huvud 

och en sista känsla av tillfredsställelse över att åtminstone ha vågat göra det jag ville göra, 

i stället för att dö hemma på mitt rum av sorg över att inte ha haft tillräckligt med mod.”

 

Alexandra David Néels ord som ledstjärna i livet har gjort att författaren Birgitta Wireens livsresa i boken beskrivs som molnvandringar med en och annan kraschlandning.

 

Redan som liten fick författaren inblick i textens förtrollande värld då hon alldeles tyst satt hos sin farfar, Skräddaren. Där sittandes i skräddarställning på ett bord läste han sina dikter för henne.

 

Det skulle ta ett otal år innan hon själv vågade steget.

Molnvandringar är Birgittas debut som författare.

 

Fjärilsbarn
Du svävande fjärilsbarn
En liten bit ovan jord

Vet du att livet är farligt

Att inte var mänska är god.

 

Ack vad bryr jag mig om sorger

De komma till mig Och de gå

Också min sorg är flyktig

Och tillåts ej att bestå.

 

Lycka i livet är leva

Ett rikt och viktigt liv

En blandning av sorg och glädje

Det är mitt fina liv.

 

Som fyraåring visste Birgitta att hon skulle bli "skolfrökan", en riktig fröken med egen kateder.

Hon växte upp i ett skolhus i Getinge tillsammans med sin familj. Efter frukosten smög hon sig in i pappas skolsal där hon hade en egn bänk. Endast en dörr skiljde hemmet och skolsalen åt.

 

I hemmet fanns det mycket böcker och högläsning var en stor del av hennes uppväxt, varför hon lärde sig bland annat dikten "Porträtterne" av Anna-Maria Lenngren utantill.

 

Lärare blev hon som hon planerat, på lågstadiet och läste sedan vidare till både  hörsel- och talpedagog.

Molnvandringar

kr250.00Pris
0

© B4PRESS

 

Var social och följ oss.

  • White Facebook Icon
  • White LinkedIn Icon

nyheter i media

Maria Rashidi, 62, utsattes för en attack med syra utanför sitt hem i Rinkeby då hon ville skilja sig från sin man. Hennes

ansikte brändes sönder och hon förlorade stora delar av sin syn. – Det kändes som att mitt ansikte rann av, säger Maria

Rashidi som nu skrivit en bok om sitt liv. Vi på B4Press är glada att få ge ut boken.

 

Expressen, 19 april 2018